Loading
Relaterad information
Bedömning av måluppfyllelse - en introduktion

Bedöming av måluppfyllelse genom hypotesprövnng

Bedömning av måluppfyllelse genom direkt insättning

Multipla mål


Externa länkar
STARBUGS


Litteratur
Clarke, R.T., Furse, M.T., Wright, J.F. and Moss, D.1996. Derivation of a biological quality index for river sites: Comparison of the observed with the expected fauna. Journal of Applied Statistics, 23:2, 3100-332

Clarke R.T., Wright j. F. and Furse M. T., 2003. RIVPACS models for predicting the expected macroinvertabrate fauna ans assessing the ecological quality of rivers. Ecological Modelling, vol. 160, pages 219-233

Ett Exempel. Bedömning av måluppfyllelse enligt Vattendirektivet och risken för felklassificering.

För att konkretisera ”Bedömning av uppfyllelse av miljökvalitetsnormer och relation till gränsvärden” ges nedan ett exempel. Fokus ligger på beräkning av risken för ett felaktigt beslut vad gäller måluppfyllelsen.

Till grund för detaljerna i exemplet ligger Naturvårdsverkets handböcker 2007:3 och 2007:4 med bilagor, refererade nedan som NV3 och NV4. Det förutsätts att läsaren har kunskap om eller tillgång till dessa. Underlag har också hämtats i ett par vetenskapliga artiklar av Clarke et al. (1996 , 2003 ). Det ska redan här påpekas att den beskrivning av beräkningen av sannolikheten för felaktig klassificering som finns i NV4 på sidorna 52-65 är förvirrande och förmodligen direkt felaktig.

Bedömningen

För exemplet har indikatorn ASPT (Average Score Per Taxon) valts (helt godtyckligt). Den är indikator för ”Bottenfaunan i vattendrag” (en av flera). ASPT är medelpoängen för de familjer (av arter) som förekommer i vattendraget. För måluppfyllelsen används den ekologiska kvalitetskvoten

Vattendragets ASPT / Referensvärdet

där referensvärdet är ett värde på ASPT som indikerar en mycket hög kvalitet för ett vattendrag av den typ som är aktuell. I exemplet har valts vattendrag i boreala höglandet och då är referensvärdet 6,67. Poäng, referensvärde och nedanstående gränser är hämtade ur NV4, bilaga A, sidorna 67 och 68.

Kvaliteten på vattendraget ska nu med avseende på ASPT för bottenfaunan klassas som Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig beroende på om EK-värdet är minst 0,9, mellan 0,7 och 0,9, mellan 0,45 och 0,7, mellan 0,25 och 0,45 eller under 0,25. Detta då med regeln ”direkt insättning” (face-value), som är den som tillämpas för Vattendirektivet i Sverige. Kvaliteten klassas alltså enligt det värde som erhålls vid provtagning.

Sannolikheten för felklassificering generellt

Antag att vi tar ett prov (enligt gängse regler) på vattendraget och får värdet EK=0.73. Det innebär att det klassas som ”God kvalitet” (men inte Hög). Nu ligger värdet 0.73 ganska nära den nedre gränsen (0,7) och vi vill nog gärna beräkna sannolikheten att vattendraget blivit felklassat. Tyvärr är detta dock inte möjligt med den information vi har. Enklast inses detta om vi tänker oss att vi tar ett prov till. På grund av naturliga variationer hos faunan (i tid och rum) och av osäkerhet vid hantering och analys av provet får vi ett annat värde, säg EK=0.75. Även om vi kanske tycker att vi är mer ”på säkra sidan” så har sannolikheten att vattendraget klassas fel inte förändrats. Det rör sig ju om samma vattendrag. Inte heller om vi skulle få värdet EK=0.69 är sannolikheten annorlunda. Vattendraget är rätt klassificerat i de två första fallen om (och endast om) det sanna EK-värdet är mellan 0,7 och 0,9 (och då blir det klassat fel i fallet att uppmätt EK blir 0,69). Sannolikheten att vattendraget klassas fel beror alltså inte på det värde vi får från provtagningen utan på det sanna EK-värdet. Däremot beror händelsen att det klassas fel på provtagningsresultatet. Det är i detta sammanhang som framställningen i NV4 är förvirrande (i vilken det verkar som om sannolikheten kan beräknas utifrån uppmätt värde).

För att utföra korrekta beräkningar av sannolikheten för felklassificering måste vi alltså utgå från sanna EK-värden. Eftersom dessa inte är kända blir resultaten av beräkningarna mer hypotetiska exempel än operativt användbara värden. De ger indikationer på om osäkerheten är stor för någon variabel eller på grund av för enkel provtagningsmetodik.

Läs vidare


Ansvarig för webbsidan:
webmaster@miljostatistik.se